Lymfom

Lymfom är ett samlingsnamn för cancer i lymfsystemet – en viktig del av kroppens immunförsvar. Lymfsystemet består av lymfkörtlar, mjälte, benmärg och lymfkärl. Här finns vita blodkroppar (lymfocyter) som hjälper kroppen att bekämpa infektioner.

Vid lymfom omvandlas lymfocyterna till cancerceller som delar sig okontrollerat och kan sprida sig i kroppen via lymfsystemet eller blodet. Lymfom är inte en enda sjukdom utan delas in i över 60 olika undergruppermed varierande förlopp, behandling och prognos.

Två huvudtyper av lymfom

Hodgkins lymfom (HL)

• Drabbar oftast yngre vuxna (15–35 år)
• Ovanligare form av lymfom
• Har mycket god prognos – över 80–90 % botas med modern behandling

Icke-Hodgkins lymfom (NHL)

• Vanligare och omfattar många olika undergrupper
• Indelas i:
• Aggressiva (snabbväxande) – kräver omedelbar behandling
• Indolenta (långsamt växande) – kan ibland följas utan behandling i början

Vanliga lymfomdiagnoser

Klicka på respektive diagnos för att läsa mer:

• Diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL) – vanligaste aggressiva formen
• Follikulärt lymfom – vanligaste indolenta formen
• Mantelcellslymfom – ofta mer svårbehandlat, men nya behandlingar ger hopp
• Marginalzonslymfom – ofta långsamt växande
• Burkitts lymfom – mycket snabbväxande men ofta botbart
• T-cellslymfom – ovanligare och ofta svårare att behandla
• Primärt CNS-lymfom – sitter i hjärnan eller ryggmärgen
• Hodgkins lymfom – med tydliga behandlingsprotokoll och mycket god prognos

Vanliga symtom

Symtomen varierar beroende på typ av lymfom, men vanliga tecken är:

• Svullna lymfkörtlar (hals, armhålor, ljumskar)
• Trötthet
• Ofrivillig viktminskning
• Feber, nattliga svettningar
• Klåda
• Återkommande infektioner

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen ställs genom:

• Vävnadsprov (biopsi) från en lymfkörtel
• Blodprover
• Röntgen, CT eller PET/CT
• Benmärgsprov – i vissa fall

Därefter görs en stadieindelning och genetisk analys för att avgöra sjukdomstyp och behandling.

Behandling

Behandlingen varierar beroende på lymfomtyp, ålder, allmäntillstånd och sjukdomens utbredning. De vanligaste behandlingsformerna är:

• Cytostatika (cellgifter)
• Antikroppar (t.ex. rituximab)
• Immunterapi
• Strålbehandling
• Stamcellstransplantation – vid återfall eller svårare fall
• Målriktade läkemedel – som angriper specifika mutationer eller signalvägar

Vissa lymfom kräver snabb insats, andra kan följas utan behandling (så kallad "watch and wait").

Nya behandlingar och hopp om framtiden

Forskningen går snabbt framåt och flera nya behandlingar har förändrat förutsättningarna för personer med lymfom.

Exempel på nya behandlingsformer:

• CAR-T-cellsterapi
  En banbrytande form av immunterapi där patientens egna T-celler programmeras att angripa cancerceller. Används idag främst vid svåra eller återfallande B-cellslymfom.
• Bispecifika antikroppar
  Binder både till cancerceller och immunceller, vilket aktiverar kroppens eget immunförsvar. Ges som infusion och har visat lovande resultat vid svårbehandlade former.
• BTK-hämmare (t.ex. ibrutinib, acalabrutinib)
  Används främst vid mantelcellslymfom och andra B-cellslymfom.

PI3K-hämmare, BCL2-hämmare, lenalidomid m.m.
Används i kombinationer eller som alternativ vid återfall.

Pågående studier

Det pågår ett stort antal kliniska studier både i Sverige och internationellt kring:

• Kombinationer av immunterapi och cytostatika
• Nya generationer CAR-T och antikroppar
• Behandling utan cellgifter
• Bättre skräddarsydd behandling efter genetisk profil

Dessa studier ger både tillgång till nya behandlingar och bidrar till framtidens vård.

Framtidsutsikter

Tack vare forskningen har behandlingen av lymfom förbättrats avsevärt de senaste åren. Många former av lymfom kan idag:

• Behandlas effektivt
• Hållas under kontroll under lång tid
• Botas helt – särskilt vissa aggressiva lymfom och Hodgkins lymfom

Målet framöver är mildare biverkningar, ökad livskvalitet och fler botande alternativ, även för de som tidigare haft få möjligheter.

Att leva med lymfom

En lymfomdiagnos förändrar livet. Det är normalt att känna oro, trötthet och ovisshet – både som patient och närstående. Men du är inte ensam.

Vi uppmuntrar dig att:

• Ställa frågor till vården
• Ta stöd från samtalsstöd eller andra patienter
• Våga be om hjälp – praktiskt och känslomässigt

Att leva med lymfom kan innebära långa behandlingsperioder – men också långa perioder utan symtom, med god livskvalitet.